nfang. Stor begynnelsebokstav som används dekorativt.
Ett exempel ser du här bredvid.


Användarvänlig ordlista. I Knappens ordlista fungerar nu dom gröna anfangerna som länkar tillbaks upp till menyn!

A4-serien. Standardformat på papper i Sverige. Formatet anges alltid i bredd x höjd. Liggande A4 har följaktligen formatet 297 x 210 mm. (Förhållandet mellan bredd och höjd är 2 1,414).

 A0  841 x 1189 mm 
 A1  594 x 841 mm  
 A2  420 x 594 mm  
 A3  297 x 420 mm  
 A4  210 x 297 mm  
 A5  148 x 210 mm  
 A6  105 x 148 mm
 A7  74 x 105 mm
 A8  52 x 74 mm
 A9  37 x 52 mm
 A10 26 x 37 mm

Antikva. Stilsort med klackar där linjerna varierar i tjocklek. Exempel: Times.

Arkoffset. Offset är en tryckteknik där både partier som ska ge färg och de som inte ger färg ligger i samma plan med ark menas att tryckpressen är byggd för att trycka på ark. Motsatsen är rulloffset, som till exempel används till dagstidningstryck.




Bestruket papper. Papper med bestruken yta som förbättrar tryckbarheten. Motsatsen är obestruket papper.

Bigning. En pressad markering som görs i tjockare papper, från ca 200 g/m2, innan det kan vikas.

Boktryck. Tryckmetod där de delar som ska tryckas ligger upphöjda till exempel som blytyper. Den här tryckmetoden var den vanligaste tills offsettekniken slog igenom på 70-talet.

Broschyr. Trycksak med minst 8 sidor som är häftade på något sätt.

Bulk. Term som anger papperets volym. Om papperet har hög bulk känns det kraftigt.




Chromalin/Color Art. Kemiskt provtryck av färgbilder/färgsidor som tryckaren har som referens vid tryckning.

CMYK Förkortning av Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Key Color.

Cyan. Den blå färgen i en färgseparation. Ingår i Europaskalan.
 



DTP. Desk Top Publishing. Trycksaksproduktion med hjälp av datorer och layout-program, som ger original på t ex diskett.

Duplex. Tvåfärgstryck av bilder, oftast svart och en dekorfärg. Finns även Triplex (svart och två dekorfärger) och Quadroplex (svart och tre dekorfärger).
 


 
Europaskalan. Normer för hur färgerna gul, magenta, cyan och svart ska användas i fyrfärgstryck.



 
Falsning. Vikning av trycksaker. Det finns flera olika typer av falsning, till exempel korsveck-, rull- och parallelfalsning.

Filmer. Fotografiska filmer av originalet används för att göra tryckplåtar.

Folder. Trycksak som är vikt på något sätt (se falsning).

Fotosättare. Laserskrivare som överför RIPens information till fotografisk film eller papper med extremt fin upplösning.

Fyrfärgsseparation. Färgbilder måste färgdelas innan de kan tryckas. Bilderna läses in i en scanner och delas upp i de fyra färgerna; cyan (blå), magenta (röd), gul och svart. (CMYK)
 


 
Gemener. Små bokstäver i alfabetet.

Grafiska. Ett språk nära besläktat med grekiskan som ofta talas på andra tryckerier.

Gramvikt. Se ytvikt.

Grotesk. Stilsort utan klackar där linjerna är jämntjocka. Exempel: Helvetica Bold.

G-serien. Standardformat som bygger på samma probortioner som A4-serien. De vanligaste är G4; 239x338 mm och G5; 169x239.
 


 
Heloriginal. Färdiga original som kan användas för att göra filmer och tryckplåtar direkt.
 



Limbindning. Används främst i trycksaker med många sidor som kataloger eller böcker. Tryckarken ruggas i ryggen och limmas.

Linnetrådsbindning. Används främst i finare böcker som ska vara extra hållbara. Tryckarken sys samman med en tråd.

Linjer per tum (lpi). Anger hur fint raster som används till bilder. I dagstidningar är rastertätheten ca 80 linjer/tum. I en trycksak som Knappens Djungelbok är den 175 linjer/tum.
 


 
Magenta. Den röda färgen i en färgseparation. Ingår i Europaskalan.

Miljömärkta papper. Svanen är det officiella licensierade miljömärket för papper. Andra typer av märken förekommer, men de har inte samma status som Svanen.
 


 
Negativ text. Ljus text mot mörk bakgrund.
 


 
Omkast/omslagsark. Tryckteknisk term för hur man kan vända ett tryckark.

Opacitet. En trycksaks genomlyslighet. God eller hög opacitet innebär att papperet är ogenomskinligt.
 


 
Paginering. Löpande numrering av sidor eller t ex fakturor.

Perforering. Efterbearbetning som görs för att det ska gå lätt att riva av en del av en trycksak.

Plano. Trycksak som inte är färdigviken. Mappar levereras ofta plano.

PMS. Pantone Matching System. Det vanligaste färgblandningssystemet för att ange en särskild dekorfärg. Knappens gröna dekorfärg heter PMS 355.

Positivt färgdia. Diafilm där man direkt ser de rätta färgerna. Motsatsen är negativ film.

PostScript. Datorspråk som beskriver layouten i ett DTP-original.

Prepress. Samlande namn för den del i ett tryckeri som bland annat gör original, färgseparationer, rastreringar, filmer och plåtar.

Programvaror. Olika programvaror används i modern datorbaserad trycksaksproduktion (DTP). Här följer några exempel; QuarkXpress och PageMaker är redigeringsprogram, PhotoShop är ett program för bildbehandling. FreeHand och Illustrator är mer inriktade på illustrationer.

Prima och sekunda. Prima är den sida på ett tryckark som trycks först. Motsatta sidan kallas sekunda.

Prägling. Nedsänkt eller upphöjd relief i papperet.

Påsiktsoriginal. Till exempel fotografier på papper och illustrationer. Motsatsen är genomsiktsoriginal, positiva färgdior.
 


 
Rastrering. Används för att kunna trycka foton och teckningar. Bilderna delas in i punkter. Ju finare rastertäthet desto bättre bildåtergivning.

Retusch. Förbättring eller förändring av en bild.

RIP. Raster Image Processor. Dator som enbart bearbetar (tolkar PostScript) och vidarebefordrar text och bilder till en fotosättare.
 


 
Scanning. Inläsning av bilder på elektronisk väg för vidare behandling i dator där färseparationen görs.

Seglaminering. En tunn blank eller matt plastfilm "bakar in" trycksaken. Används oftast på omslag som ska vara särskilt tåliga.

Stansning. Efterbearbetning i form av t ex perforering, utskärning och hålning.

Streckoriginal. Ett original som kan användas direkt utan att behöva rastreras.

Sättning/Fotosättning. Utkörning av textoriginal på papper eller film.
 


 
Typografi. Läran om bokstavskonsten. En trycksaks typografi har stor betydelse för helhetsintrycket. Några djungelordspråk på vägen:

• Långa löpande texter, brödtexter, sätts lämpligtvis i grader mellan 8 och 12 punkters storlek. Den här texten är satt i 8 punkter.
   
• Anpassa radavståndet efter typsnittets storlek. Tänk på att ju längre rad desto större radavstånd behövs. Den här texten är satt med 8/10, där 8 anger graden, bokstavens storlek, och 10 anger kägel, dvs avståndet från brödtextens högsta stapel i en rad till högsta stapeln i nästa rad.
   
• Skriv inte längre rader än 65 nedslag och helst inte kortare än 30 nedslag.
   
• VERSALER är svårare att läsa än gemener. Undvik långa textavsnitt satta i versaler.
   
• En antikva är lättare att läsa än grotesk. I rubriker, mellanrubriker, bildtexter eller kortare texter fungerar det bra med båda delarna. I längre texter är antikva att föredra.
   
• Undvik långa textavsnitt med negativ text (ljus text mot mörk bakgrund).
   
• Se till att du inte får för stora avstånd mellan orden. (Det händer lätt när man använder ordbehandlare och väljer rak höger och vänster marginal.)

 
UV-lack. Lackering av tryckarket, som förstärker färger i bilder och ger en glansig yta.
 


 
Vegetabiliska färger. Raps- och kokosoljebaserade färger som inte påverkar miljön lika mycket som de betydligt vanligare mineraloljebaserade tryckfärgerna.

Versaler. Stora bokstäver i alfabetet.

Vinjettering. Kallas också friläggning. Borttagande av en bilds bakgrund.

Vitkopia. En svartvit kopia av den färdiga filmen. Används som slutkorrektur.

Värmlänning. Gladlynt människovänlig personsom aldrig ser något som omöjligt. Vanligt förekommande art hos Tryckeri AB Knappen.
 


 
Wire-o-bindning. Bindning med lackad ståltråd - ringbindning. Används i trycksaker som behöver ligga uppslagna, t ex handböcker.
 


 
Ytvikt. Ett pappers vikt anges i g/m2 (gram per kvadratmeter). Brevpapper brukar hålla en ytvikt på 80 - 100 g, foldrar och broschyrer 100 - 170 g och t ex visitkort ca 225 g.
 


 
Övrigt.